Papagena!
Nu har det blivit klart att jag ska sjunga Papagena på Kungliga operan här i Stockholm. Jag, som varit helt inställd på en mammaledig vinter, blev minst sagt förvånad när min agent ringde härom dagen och sa att jag fått rollen. Repetitionerna börjar om mindre än en månad så nu blir det en del fix och trix för att ordna med barnvakt, D börjar nämligen sina repetitioner av La Boheme i Helsingfors ungefär samtidigt. Vi har, till skillnad från många andra operasångarpar, haft turen att fått vara tillsammans hela familjen fram tills nu. Förra året, när C var pytteliten, följde vi med D på hans olika uppdrag, och i somras när det var jag som jobbade var D pappaledig. Det här blir en lite ny situation för oss, men det kommer gå bra, lite ovant bara. D har som tur är föreställningar här i Stockholm under tiden, så han kommer att komma hem en del.
Men Papagena alltså! Det känns så himla kul! Det blir tredje gången jag gör rollen, senast var i somras på operafestivalen i Savonlinna. Jag älskar verkligen Mozart. Trollflöjten har en speciell plats i mitt hjärta efter att ha sett Ingmar Bergmans version om och om igen som liten, så att få sjunga på Kungliga Operan i just Trollflöjten känns som en dröm som går i uppfyllelse. Det här är dessutom en väldigt fin och rolig produktion. D gjorde rollen som Tamino när den hade urpremiär för ett par år sedan, och nu blir det min tur!
Här är en bild från repetitionerna av Taikahuilu, som den hette på finska. Föreställningen i Savonlinna är en riktig långkörare, detta var 26:e gången de satte upp denna version. C har fått låna Monostatos hatt och jag har på mig The Originalperuk från urpremiären -72. Det ni!
Men Papagena alltså! Det känns så himla kul! Det blir tredje gången jag gör rollen, senast var i somras på operafestivalen i Savonlinna. Jag älskar verkligen Mozart. Trollflöjten har en speciell plats i mitt hjärta efter att ha sett Ingmar Bergmans version om och om igen som liten, så att få sjunga på Kungliga Operan i just Trollflöjten känns som en dröm som går i uppfyllelse. Det här är dessutom en väldigt fin och rolig produktion. D gjorde rollen som Tamino när den hade urpremiär för ett par år sedan, och nu blir det min tur!
Här är en bild från repetitionerna av Taikahuilu, som den hette på finska. Föreställningen i Savonlinna är en riktig långkörare, detta var 26:e gången de satte upp denna version. C har fått låna Monostatos hatt och jag har på mig The Originalperuk från urpremiären -72. Det ni!
