Super-helgen.
Idag har vi inte fått mycket gjort, men helgen var desto mer händelserik. C's mormor var och hälsade på, till C's stora förtjusning. Mormor har fått vakta den förtjusta ettåringen medan det klättrats och hoppats i sängen, och ätits ekollon ute på gården. Förutom ettåringsbus, hann vi med en hel del mor- och dottertid. På fredagen åt vi meze på Tabbouli på Östermalm och på lördagen såg vi Strindbergs Dödsdansen med Mikael Persbrandt och Lena Endre på Maximteatern. Igår, alltså söndag, fick jag och D ta sovmorgon medan C åt frukost med mormor. Sedan åkte jag till Linköping där jag sjöng sopranpartiet i Bob Chilcotts Requiem i Domkyrkan. Så mycket härliga grejer under en och samma helg: Ätit god mat, sett otroligt bra och inspirerande teater och så själv fått sjunga konsert. Egentid i överflöd (tack SJ som bjöd på försening) och en lycklig son som fått mysa och leka med sin fina mormor.
Efter helgen har jag kommit fram till detta:
-Jag måste läsa typ allt Strindberg skrivit.
-Det var alldeles för länge sedan jag sjöng i en kyrka och jag har saknat det. Hjälp vad ringrostig jag kände mig i kyrkorepertoaren, det kändes som att jag inte visste vad jag skulle göra av rösten.
-Det är väldigt trevligt att äta på restaurang utan bebis/barn/gravidillamående. Det var ett tag sen det skedde senast och jag hoppas det inte dröjer allt för länge innan det sker igen. Gärna i sällskap av min man.
C är för övrigt sötast i världen just nu. Han går runt här hemma som en glad rumpnisse och babblar, dansar och skrattar. Idag upptäckte han att det finns moln på himlen och stod och pekade och sa "oooooh". Han dominerade dessutom i sandlådan idag, ställde sig mellan en mamma och hennes barn, viftade med sin rosa spade och höll en lång utläggning om något, antagligen flygplanet vi sett tidigare. Gulligt!
Jag är sämst på att ta bilder när man gör kul grejer, men jag kom iaf ihåg att ta en selfie på väg till tåget efter konserten igår. Man får passa på när man är sminkad och håller fina blommor. Blombuketter är ju en väldigt trevlig biprodukt av det här sjungandet. Tack Linköping!
